Hur påverkar klimatförändringar fastighetsvärden i riskområden?

Klimatförändringarna är inte längre ett abstrakt framtidsscenario, utan en påtaglig realitet som omformar spelplanen för fastighetsmarknaden. Särskilt i riskområden ser vi hur extremväder som översvämningar, stormar och värmeböljor blir allt vanligare och intensivare. Detta medför inte bara fysiska skador utan påverkar också direkt och indirekt fastigheters ekonomiska värde. För fastighetsägare, investerare och potentiella köpare är det avgörande att förstå dessa komplexa samband för att kunna fatta välgrundade beslut i en föränderlig värld.

Klimatförändringarnas direkta och indirekta påverkan på fastighetsvärden

Effekterna av ett förändrat klimat sträcker sig långt bortom väderprognoserna. De slår direkt mot fastigheters fysiska integritet och skapar ringar på vattnet som påverkar både försäkringsbarhet och finansieringsmöjligheter, vilket i sin tur påverkar marknadsvärdet.

Fysiska skador och ökade kostnader

De mest uppenbara konsekvenserna är de fysiska skadorna. Översvämningar kan orsaka omfattande förstörelse av byggnader och infrastruktur, kusterosion hotar fastigheter nära vatten, och risken för skogsbränder ökar i torrare klimat. Kostnaderna för reparationer kan bli astronomiska. Ett talande exempel är översvämningarna i Gävle 2021, där försäkringsutbetalningarna för skadorna översteg en miljard kronor. Sådana händelser visar tydligt den direkta ekonomiska belastningen som extremväder innebär. Risken för återkommande skador påverkar dessutom fastighetens långsiktiga värde och attraktivitet negativt. Utöver detta ser vi hur stigande medeltemperaturer kan öka driftskostnaderna för kylning och hur vattenbrist kan påverka både boendemiljön och fastighetens funktion.

Indirekta ekonomiska konsekvenser

Utöver de direkta fysiska skadorna finns betydande indirekta ekonomiska effekter. Försäkringsbolagen blir alltmer medvetna om de ökade riskerna. Varningar har utfärdats om att fastigheter i särskilt utsatta lägen kan få svårt att erhålla fullt försäkringsskydd i framtiden, eller att premierna skjuter i höjden. Detta skapar en kedjereaktion, eftersom banker och långivare ofta kräver att fastigheter är försäkrade för att kunna använda dem som säkerhet för lån. Om en fastighet blir svår eller dyr att försäkra, och därmed svårare att finansiera, minskar oundvikligen dess marknadsvärde. Sårbarheter i den omgivande infrastrukturen, som åldrande vatten och avloppssystem som inte klarar ökade regnmängder, kan också leda till omfattande skador och påverka värdet negativt. Kostnaden för att anpassa Sveriges VA-system beräknas till minst 570 miljarder kronor enligt Svenskt Vatten. Denna ökade medvetenhet om klimatrisker sprider sig även inom det finansiella systemet, vilket kan leda till att investerare omvärderar och nedvärderar tillgångar i riskområden.

Identifiera riskerna: Geografi och fastighetens skick avgör

Alla fastigheter drabbas inte lika hårt av klimatförändringarna. Var en fastighet är belägen och hur den är konstruerad är avgörande för dess sårbarhet. Att förstå dessa faktorer är centralt för att kunna bedöma risken korrekt.

Geografiska riskfaktorer

Geografiskt läge är en kritisk faktor. Kustnära fastigheter är direkt utsatta för stigande havsnivåer och ökad erosion. Enligt diskussioner under Almedalsveckan hotas fastighetsvärden för mångmiljardbelopp i Sverige enbart av en havsnivåhöjning på en meter. Fastigheter i låglänta områden eller nära vattendrag löper avsevärt större risk för översvämningar vid kraftiga regn eller höga flöden. Områden med dålig naturlig dränering eller bristfällig infrastruktur, som underdimensionerade dagvattensystem, är också mer sårbara för effekterna av intensiva skyfall.

Fastighetens konstruktion och vikten av kartläggning

Utöver läget spelar fastighetens konstruktion, ålder och underhåll en viktig roll. Äldre byggnader är sällan uppförda med dagens klimatanpassningskrav i åtanke och kan ha sämre motståndskraft mot exempelvis stormvindar, snötryck eller fuktinträngning. Typ av grundläggning, förekomst av källare och val av byggnadsmaterial är andra faktorer som påverkar sårbarheten. För att kunna fatta välgrundade beslut, oavsett om det gäller köp, försäljning eller förvaltning, är det därför avgörande att förstå de specifika riskerna för en enskild fastighet och dess omgivning. Detta kräver en proaktiv inställning. Det är verkligen hög tid att systematiskt identifiera och bedöma dessa klimatrelaterade risker genom noggrann klimatkartläggning för att kunna vidta rätt åtgärder och skydda investeringen.

Strategier och ansvar för klimatanpassning

Att möta klimatförändringarnas utmaningar kräver både individuella initiativ och samhällelig samverkan. Fastighetsägare behöver verktyg och kunskap för att skydda sina tillgångar, samtidigt som ansvaret för storskaliga lösningar måste delas.

Riskbedömning och kunskapsinhämtning för fastighetsägare

Som fastighetsägare i ett potentiellt riskområde är det första steget att skaffa sig kunskap. Genomför en noggrann riskbedömning av din fastighet. Ta reda på vilka specifika klimatrisker – översvämning, ras, skred, värmebölja – som är mest relevanta för just ditt område och din byggnad. Verktyg och metoder för detta utvecklas ständigt. Ett intressant koncept som utvecklas av bland annat RISE (Research Institutes of Sweden) är införandet av så kallade klimatresilienscertifikat. Dessa, inspirerade av energideklarationer, syftar till att ge en standardiserad bedömning av en byggnads motståndskraft mot extremväder. Certifikaten kan hjälpa både ägare och köpare att förstå sårbarheten och identifiera behovet av förebyggande åtgärder.

Konkreta klimatanpassningsåtgärder och logistik

När riskerna är identifierade är nästa steg att vidta konkreta klimatanpassningsåtgärder. Det kan handla om allt från relativt enkla åtgärder som att installera backventiler i avloppssystemet för att förhindra inträngning av vatten vid skyfall, förbättra tätningar runt fönster och dörrar, eller justera marknivåer för att leda bort vatten från husgrunden. Mer omfattande investeringar kan inkludera att bygga skyddsvallar, förstärka takkonstruktioner eller installera system för lokal dagvattenhantering. Ibland kan skador eller anpassningar kräva flytt av större inventarier eller leverans av omfattande byggmaterial, vilket ställer krav på logistiken. Detta kan kräva specifika transportlösningar, och det finns företag som erbjuder effektiv transport med DHL pall för större gods för att hantera materialflödet smidigt. Energieffektivisering är också en viktig pusselbit, då det minskar driftskostnaderna och fastighetens totala klimatpåverkan. Studier från bland annat JLL visar att hållbara och klimatanpassade byggnader inte bara är mer motståndskraftiga utan också mer attraktiva på marknaden, med potential för högre hyresnivåer och försäljningspriser (upp till 20% premie på vissa marknader). Att investera i klimatanpassning handlar alltså inte bara om riskminimering, utan också om att skapa och bibehålla värde.

Ett delat ansvar mellan fastighetsägare och samhälle

Även om fastighetsägaren har ett primärt ansvar för att skydda sin egen egendom, blir det allt tydligare att klimatanpassning är en utmaning som kräver gemensamma lösningar. Många av de mest effektiva åtgärderna, särskilt mot storskaliga risker som översvämningar från vattendrag eller havsnivåhöjning, kräver kollektiva insatser och samverkan mellan fastighetsägare, kommuner och statliga myndigheter. Som Fastighetstidningen belyser är klimatanpassning ett gemensamt ansvar. Om kostnaderna för nödvändiga skyddsåtgärder helt läggs på enskilda fastighetsägare i riskområden kan det skapa en negativ spiral med minskade investeringsincitament och sjunkande fastighetsvärden.

Kommunernas och myndigheternas avgörande roll

Kommuner och länsstyrelser spelar en avgörande roll i att planera för ett förändrat klimat, investera i skyddande infrastruktur (som vallar och förbättrade dagvattensystem) och tillhandahålla geodata, underlag och stöd till fastighetsägare. Det pågår också projekt, som RISE-initiativet ”Samhällen resilienta mot översvämning 2035”, som syftar till att utveckla nya affärsmodeller, finansieringslösningar och juridiska ramverk för att underlätta just gemensamma klimatanpassningsåtgärder i befintliga bebyggda miljöer. Att hitta modeller där kostnader och ansvar delas på ett rättvist sätt är centralt för att bygga motståndskraftiga samhällen och samtidigt upprätthålla stabila fastighetsvärden. EU:s nya regelverk kring hållbarhetsredovisning (CSRD) och taxonomin driver också på utvecklingen genom att öka kraven på transparens kring klimatanpassning från större fastighetsbolag.

Värdering i en ny klimatzon: Att förstå fastighetens framtida värde

Fastighetsvärdering har traditionellt fokuserat på faktorer som läge, storlek, standard och aktuell marknadsefterfrågan. I klimatförändringarnas tidevarv måste dock nya dimensioner vägas in: klimatrisk och resiliens. En fastighets förmåga att stå emot extremväder och anpassa sig till ett förändrat klimat blir en allt viktigare värdepåverkande faktor. Medvetenheten ökar hos köpare, säljare, långivare och försäkringsbolag. Forskning & Framsteg rapporterar att bostäder värda mellan 96 och 160 miljarder kronor hotas enbart av översvämningar i Sverige. I framtiden kommer fastigheter som kan uppvisa dokumenterat låg klimatrisk och god anpassningsförmåga sannolikt att värderas högre än jämförbara fastigheter med hög eller okänd riskprofil. Transparens blir avgörande. Genom verktyg som klimatkartläggning och potentiellt framtida klimatresiliensdeklarationer blir det lättare att jämföra och bedöma fastigheters sårbarhet. För alla aktörer inom fastighetsbranschen innebär detta ett skifte där kunskap och värderingsmodeller kontinuerligt måste uppdateras för att korrekt spegla den nya verkligheten. Att ignorera klimatriskerna är inte längre ett hållbart alternativ; att förstå, kvantifiera och hantera dem är avgörande för att säkra långsiktiga fastighetsvärden i en värld under snabb omvandling.